Skolavslutning

Det är något visst med skolavslutningar. Att vara som en förälder för många barn gör att jag fått uppvakta många barn och ungdomar när de slutat skolan.
Det har hänt att jag firat under festliga former, men att det sedan visat sig att eleven inte klarat sin examen. Avslutningarna brukar vara i slutet av maj eller i början av juni, men den slutgiltiga examen kan vara i slutet av juli. Det är Rumänien jag pratar om.
De senare åren har vi uppvaktat många barn som slutat åttan, vilket är sista året av grundskola. När vi såg luckorna hos barnhemsbarnen och effekterna av deras bristande skolgång, så var det så viktigt och glädjande när vi fick ta emot barnen tidigare. Då kunde de få gå i vanlig skola och efter deras eget kämpande, stöd och uppmuntran, så kunde de gå ut åttan. Och även vidare till tian eller tolvan. Tonåringarna var lyckliga och alla vi vuxna, som stod dem nära, var som stolta föräldrar.
Organisationen FCE har också under alla år sett det som väldigt viktigt att ge förutsättningar för barn från utsatta familjer att gå i skolan. Det är så klart skolplikt, men samtidigt finns hinder som gör att alla barn i Rumänien faktiskt inte går i skolan.
För mig var det speciellt att kunna hjälpa barn i byar med det de behövde för att komma iväg till skolan. I alla fall en knuff in i skolans värld. Utbildning är mycket viktig för att komma ur fattigdom. Barnen är Rumäniens framtid och de MÅSTE få en chans!
I dag har vi varit på skolavslutning i vår idylliska byskola ett stenkast från vår bostad här i Sverige. Jag tittade mig omkring och undrade om det fanns några fler far- eller morföräldrar, som hade fyra barnbarn i den skolan. Vi är så stolta över barnbarnen och så tacksamma för trygg miljö och bra undervisning.