Om två månader är det jul. Förra året i oktober berättade jag om en julklappsinsamling. Det var paket till boende på ett statligt vårdboende i Rumänien samt till alla som jobbar där. Boendet har förändrats på många sätt sedan början av nittiotalet då människorna där klev in i mitt hjärta, men julklappar har det blivit varje år sedan dess.
Det ser jag som Guds nåd och mirakel och jag vet att dessa klappar har gett uppmuntran och hopp om att vara ihågkommen.
Förra året skickade vi alltså färdiga paket, som sedan levererades till vårdboendet. Svenskarna som ordnade insamlingen då, gjorde på ett annat sätt i oktober detta år. De samlade in pengar, reste till Rumänien och köpte allt till paketen där. Mera hållbart och gynnsamt för landet, tänker jag.
Dessa godhjärtade människor slog sedan in etthundrafemtio paket och skrev personliga julkort till vart och ett. Nu står det bananlådor med julklappar i FCEs depå i väntan på att få glädja och hjälpa människor att förstå sitt värde och att de inte är bortglömda.
