Tillbaka från Rumänien. Landade i Sveriges huvudstad. Gick på promenad med barnbarnet i vagn. I den närbelägna förorten satte jag mig på en bänk och njöt av vitsipporna. På bottenvåningen av hyreshuset intill öppnades en dörr och en kvinna ropade att jag var välkommen in på påsk-fika. Det lät jättetrevligt, men jag sa att jag inte bor i området.
”Det skiter vi i”, sa hon och välkomnade mig in. Det var jättefint att sitta och småprata med kreativa människor som engagerar sig för att folk ska känna samhörighet och gemenskap. Människor av olika nationaliteter och i olika åldrar. Människor som äger sin tillvaro och vägrar låta sig skrämmas. Trots en skjutning nyligen just i detta hyreshus
Det tar jag med mig från Stockholm.
Askeby idag. Öppen Verksta betyder att bokstavligen alla åldrar och generationer möts för att fika, umgås och också sopp-luncha i vår kyrka. Detta inträffar varannan vecka och är mycket populärt.
Föräldralediga kommer med sina små för att träffas och för sångstunden för barn. Eftersom det är skollov, så var det en del större barn med idag. Under tiden läste vi äldre Dagens text bakom vikväggen.
Kyrkan erbjöd också ett tillfälle ikväll, som kallas Getsemanestund. Det var starkt att tillsammans dela berättelsen om kvinnan som smorde Jesus, lärjungarnas påskfirande, Jesu kamp i Getsemane och lärjungarnas mänskliga tillkortakommanden.
Samlingen avslutades med den heliga nattvarden, som vi tänker att Jesus instiftade denna kväll. De sånger vi sjöng berörde mig och jag tar med mig bibeltexter och sånger vidare in i Påsken.
”Kom du som hjälplös driver fram på det vida hav. Golgata kulle giver vad inget annat gav. Vila för trötta tankar, läkdom för öppna sår. Fäste för själens ankar, kärlek som allt förmår.”