Jag läser information från Erikshjälpen om barns rättigheter och hur flickor i världen är särskilt utsatta. Många hinder står i vägen för deras utbildning. Över hälften av alla skolor i världen saknar möjligheten att tvätta händerna med vatten och tvål. Det kan man ju inte fatta.
Cirka 640 miljoner barn i världen går på en skola där det inte finns en toalett eller tillgång till rinnande vatten och tvål. Detta leder tyvärr till att väldigt många flickor slutar skolan när de får mens. I stället för utbildning kan de bli bortgifta eller måste arbeta. Vår värld är verkligen full av orättvisor.
En dag så här i slutet av terminen, så får jag veta att det är Öppet Hus på skolan härintill och på fem minuter är jag där. I den fina och rent av idylliska skolan har vi tre barnbarn och jag tycker det är jätteroligt att titta in i deras klassrum. Jag tittar i deras läro- och arbetsböcker och imponeras av allt de lär sig.
Tillsammans går vi en klurig tipspromenad runt skolgården. En del frågor handlar om antal på skolan. Hur många elever? Hur många bord? Hur många dörrar?
Frågan om hur många toaletter det finns i skolan gjorde att jag blev påmind om infon från Erikshjälpen och det slog mig verkligen hur olika förhållandena är för barn. Allt beror på var man råkade födas. Jag vet inte det rätta svaret på tipspromenadens fråga om toaletter på skolan, men alternativen var 30, 23 eller 42!!!
Det var på den här skolan jag blev upprörd på ett föräldramöte en gång i början av nittiotalet. Det klagades (gnälldes, tyckte jag) på skolbänkarna, som såg jättefina ut efter det jag redan då hade sett i Rumänien. Jag sa ingenting om min reaktion och vi insåg snart att vi fick lära oss att skilja på de svenska problemen och de rumänska. Det var som två skilda världar och självklart ska barnen ha bra bänkar och många toaletter i skolan.
Jag minns att Kea från Värnamo och jag en gång levererade uttjänta svenska skolbänkar och stolar till en byskola utanför Marghita i Rumänien. Det blev saft- och kak-kalas och både elever och lärare jublade av glädje. De gamla bänkarna liknade de bänkar som användes i Sverige före andra världskriget. Trasiga bord av brädor för två eller tre barn och en planka att sitta på. Dessa låg i högar utanför skolan färdiga för braskaminen.
Imorgon är det skolavslutning ute på skolgården här intill. Barnen är lyckligt lottade och för oss i den äldre generationen är det lycka att kunna vara med.
