Tillbaka till vårt besök i England förra månaden. I våra vänners församling finns personer som varit i Marghita och har hjärta för Rumänien. En dag blev vi bjudna hem till en par vi lärt känna de oräkneliga gånger de kommit till oss i Marghita.
Deras besök har betytt väldigt mycket, kanske speciellt för att de stöttat och delat omsorgen om våra funktionsnedsatta vänner med mig. Detta par glöms aldrig på dagcenter och vårdboenden. Utan att kunna språket har de kommunicerat och nått fram på ett naturligt sätt.
Jag är så tacksam över vänner att dela minnen med.
Det var en upplevelse att få besöka deras hem. Byggnaden ligger intill den stora floden Severn och har varit en Sjöfartsskola. Här utbildades sjömän och varje år hålls en återträff för dem som fortfarande är i livet. Äldre män samlas först i kapellet för en minnesgudstjänst och sedan intar de en måltid i en gemenskapslokal i det som var deras skola. Repstegar där de lärde sig klättra i seglen finns kvar. I byggnaden finns idag 92 vackra lägenheter inredda.
Våra vänner har ett rikt socialt liv med stor omsorg om andra. Det var gott att se dem sitta på sin terrass och se ut över floden medan de berättade om sitt inte enkla, men meningsfulla liv.
