Kyrkor

Idag har jag varit på en kyrkogårdsrunda med en kusin. Jag tycker om att höra berättelser om våra gemensamma förfäder. Här ligger min farfarsfar, nämndemannen Johannes Johansson begravd. Gravstenen finns kvar helt nära kyrkan, trots att det är 123 år sedan han dog.
Jag älskar kyrkor och gudstjänster! På Pingstafton var vi på Konfirmation, en gudstjänst där sprudlande femtonåringar delade med sig av tro och medmänsklighet. Kyrkan har unika målningar från Katekesen och de täcker både väggar och tak. Rätt pedagogik redan på 1700-talet.
På Pingstdagen gick jag till en kyrka där jag inte trodde att jag skulle känna någon. Redan på väg in mötte jag en kvinna, som varit volontär i Marghita och vi blev så glada båda två. Hon trodde inte det var sant när hon fick se mig.
Ofta ser jag kopplingar till Rumänien när jag kommer till en kyrka. Kopplingen på konfirmationen var att en farfar bar en kavaj köpt på marknaden i Marghita.
En söndag mötte jag en person i en annan kyrka, som så fort hon fick se mig sa att hon ville veta hur hon kunde ge sin månatliga gåva till EFI Fadder via autogiro. Då blir man glad. Samma söndag hörde jag någon be för FCE i Marghita och särskilt för caféet/restaurangen FIKA och för Elim Second Hand. Det grep mig.
Jag vet att det inte har betydelse var man firar gudstjänst, men jag tror ändå att för mig är kyrkorummet, Guds närvaro och syskongemenskapen viktigt och det berör mig. Jag känner stor tacksamhet.
Utsikt från en lantsortskyrka i vackra Östergötland.