Mistel och hopp

Jag tror att man kan köpa mistelkvistar i blomsterbutiker till jul. Då är de nog inte svenska, för misteln är fridlyst i Sverige. I Rumänien är den vanlig och jag undrar om den inte klassas som ett ogräs. Det märkliga med misteln är att den lever på andra växter. Den är en parasit. Jag tycker det är vackert med de runda bollarna i träden. På våren blommar de och på sommaren blir det frukt. Både blommor och bär är små.
Legender om att misteln har magisk kraft har inte intresserat mig. Jag är inte uppvuxen med traditionen att hänga en mistelkvist i dörröppningen och jag aldrig blivit kysst på grund av misteln. Jag tror inte att sk folktro är större i Rumänien, men jag tror att man konsumerar mer medicin per person än i något annat land. Beroendet av alkohol och nikotin har tyvärr ökat och många uppger att man har tappat framtidstron och att man oftare tar ett glas för att slippa tänka. Det låter så sorgligt. Så här inför ett nytt år önskar man ju att alla ska kunna känna förväntan och glädje.
Min längtan är att jag och alla dem jag har omkring mig ska kunna förmedla ljus och framtidstro till det rumänska folket. Vi fick en hälsning idag från vänner i Västergötland. De skriver så här: ”Att ni är där bland människor som kämpar så hårt på många olika sätt, bistår med er hjälp, fyller dem med hopp, kärlek och tro på levande Gud är så oerhört viktigt, värdefullt och fint.”
Våra vänner påminner oss om Psaltaren 139 som säger att Gud ser oss till och med i djupaste mörker. Där står också: ”Du vet när jag går och när jag kommer, jag är aldrig utom synhåll för dig. Du vet precis vad jag tänker säga innan jag ens börjar prata. Jag kastar en blick bakom axeln: där står du. Sedan tittar jag framåt: där är du också. Alltid, vart jag än går, är du hos mig. Hur är det möjligt? Hur gör du? Det är mer än jag förstår!”
Jag önskar er alla ett spännande och tryggt nytt år!