Valborgsmässoafton 2023 flyttade vi från Rumänien till Sverige och vi gick till bygdebrasan. Redan där och då blev vi inbjudna till en promenadgrupp. Varje måndag förmiddag året runt träffas man för att gå en promenad i skogen och sedan fika tillsammans.
Det tog nio månader innan jag gick min första promenad med detta härliga gäng pensionärer. Jag blev direkt inkluderad och de flesta känner jag sedan ”förr i tiden”. Skogen och stigarna var inte nya för mig. Eftersom jag älskar skog, så har jag gått mycket i skogarna runt Askeby sedan vi kom hit förra våren.
På den här korta tiden med Promenadgruppen har det varit olika väder. En gång fick vi gå en annan väg på grund av nedsågad sly och nedfallna träd. För ett par veckor sedan pulsade vi i snö och den här veckan var det fler vattenfyllda diken än någonsin under de sex åren gruppen promenerat denna runda. En stor skogsmaskin avverkade stora träd och grävde djupa spår i den blöta marken.
Regn eller andra väderlekar hindrar inte denna Promenadgrupp. Man andas den rena luften, ser sig omkring (men denna gång fick man se upp var man satte fötterna) och man samtalar otvunget under tiden man går.
Fikat efteråt i församlingstorpet ger också tillfälle till gemenskap och fina samtal. Det är inte samma personer varje gång, men äggmacka och kex med ost verkar det vara varje gång. Denna vecka fick vi smaka himmelskt gott surdegsbröd. Det föranledde samtal om brödbak i allmänhet och surdegsbröd i synnerhet.
Vi pratade om krig och svält och kände en ödmjuk tacksamhet över det dagliga brödet. Måtte vi inte ta allt det goda vi har för givet!
